Anton Kristiansson
Bus eller godis? På aktiemarknaden är det både och som gäller när Halloween står för dörren. Halvåret efter Halloween brukar vara bättre än den andra halvan, och så ska det rimligtvis inte vara. Eller?
Busar aktiemarknaden med oss?
Vän av ordning tycker säkert att Halloween är ett otyg. Det är ju en anglosaxisk högtid och hör inte hemma bland kölappar och lingonsylt. Det finns dock anledning att glädjas åt att pumpor och dödskallar snart breder ut sig i varenda krimskramsbutik, inte bara för att man får klä ut mig till zombie, utan mest för att Halloween är startskottet för en fin period på aktiemarknaden.
Så har det varit tidigare år åtminstone. Historiskt sett har nämligen halvåret som följer haft en genomsnittligt bättre utveckling än den andra halvan. Detta är känt som Halloween-effekten. Om du någon gång hört uttrycket ”Sell in May and stay away” och undrat när du ska köpa så är svaret den 31 oktober.
Mönstret har funnits under en förvånansvärt lång tid och är ovanligt envist. På 80-talet skrev The Wall Street Journal en artikel om fenomenet som fick ytterligare uppmärksamhet i boken Beating the Dow från 1991. Sedan dess har akademiska artiklar med jämna mellanrum konstaterat att något spökar på börsen. Även under de senaste 10 åren har sambandet varit starkt.
Utnyttja eller inte?
Halloween-effekten är såklart inte den enda udda företeelsen som hittats på börsen. Även vilket lag som vinner Super Bowl har historiskt varit en bra indikator för om kommande börsår blir bra eller dåligt. Ett annat exempel är att måndagar har varit den sämsta veckodagen att vara investerad på. Sådana här mönster finns, men borde investerare verkligen utnyttja dem?
Svaret på den frågan är direkt knuten till hur sannolikt det är att mönstret kommer upprepas. Är det bara en slump eller finns det en orsak bakom som kommer gälla även i framtiden? Matrisen nedan konkretiserar analysen.
Bara för att det finns ett statistiskt samband behöver det inte innebära att det kommer gälla för evigt. Att jag slår fem 6:or på rad när jag spelar spel är visserligen ett starkt statistiskt mönster, men vad är teorin bakom att det finns? Om teorin är att jag bara haft tur är det rimligt att tro att jag inte kommer slå fem 6:or på rad igen. Om teorin är att jag fuskar däremot…
Teoretisera mera
Av någon anledning är det vanligt att hoppa över den teoretiska delen när statistik kommer på tal. Värst av alla måste sportkommentatorerna vara. Hur ofta har man inte hört att ett fotbollslag gör ovanligt många mål mellan minut 30 och 40, och sen lämnat det där? Ibland spottar de ut sig saker som att en tennisspelare aldrig tidigare förlorat mot en spelare från USA de gångerna han gått till kvartsfinal eller längre i turneringar som spelats i Sydamerika. Som om detta skulle vara en bra indikation på att tennisspelaren även kommer vinna matchen vi tittar på, eftersom det är en semifinal mot en amerikansk spelare i en turnering i Buenos Aires.
Att komma på en vettig förklaring till varför vinnaren av Super Bowl ger en indikation om framtida avkastning är ganska svårt. Försök själv. Det är till och med lättare att gå igenom alla
världens olika sportligor och hitta en annan regel som också korrelerat med aktiemarknaden. Cricketligan i Indien kanske funkar? Om inte kanske Damallsvenskan passar in? Eller franska bouleligan? Likadant måste helt enkelt någon veckodag vara den sämsta. Historiskt har det varit måndagar.
Varför Halloween-effekten?
Vad finns det för förklaringar till Halloween-effekten? En är såklart att den bara uppstått av slumpen. Delar man in börsåret i två halvor och gör beräkningar historiskt kommer till slut någon period vara starkare än den andra halvan. Rent teoretiskt skulle Halloween-effekten lika gärna kunnat hetat våffeldags-effekten.
En annan förklaring är att investerarna som bestämmer aktiepriserna är människor som låter humöret påverka hur mycket de tycker aktier är värda. Jag känner några människor, och jag skulle generellt säga att de flesta är glada och optimistiska när våren kommer, och mer deppiga och pessimistiska när höstrusket sätter in. Skulle det kunna vara så att Halloween infaller under en period då investerare är på dåligt humör och därför sätter för låga värderingar på aktier? Kanske de också sätter för höga värderingar där runt april/maj, när man kan fika i trädgården och det, åtminstone rent hypotetiskt, går att tänka sig en framtid då man kan gå ute i shorts och t-shirt igen.
På många sätt är den teoretiska biten till och med roligare än statistiken. Det är svårt att göra en subjektiv bedömning av statistik. Den är vad den är liksom. Att komma på orsaker till mönster som hittas är däremot helt öppet för vida tolkningar, liksom bedömningen av hur bra teorierna är.
Svaret på om Halloween-effekten borde påverka ens investeringar blir därför personlig. Det beror på ens teori om varför den finns. Är man skeptisk, tror det är mest slump, och tycker det är konstigt att effekten varit svagare i USA än i Kina under de senaste 10 åren, är det bara att ignorera och fortsätta som vanligt. Köper man förklaringen kring vädrets påverkan på investerares humör kan man istället glädjas åt att vi går mot mörkare och kallare tider.
Vän av ordning eller inte: Glad Halloween! Här skall firas!
Denna artikel är skriven av Simplicity som är en samarbetspartner till Svensk Värdepappersservice. Det som skrivs i denna artikel ska inte uppfattas som investeringsrådgivning. För rådgivning kring investeringar i finansiella instrument hänvisar vi till någon av våra anknutna rådgivare som kan bedöma lämpligheten i en viss investering utifrån dina individuella förutsättningar.
Möt Jonas Ljung med en bakgrund både på investmentbank i London och rådgivarbolag i Stockholm. Idag driver han sitt eget bolag Kapitalinvest och njuter av friheten att kunna bestämma över sin tid och sina kundrelationer.
Under många år har FN och EU fokuserat på att vi ska leva vårt liv på den här planeten på ett sätt som gör att resurserna räcker för våra efterkommande generationer. Det finansiella systemet spelar en central roll när det kommer till allokering av resurser och finansiering av hållbara utvecklingsprojekt.
Möt Maria Detterström som efter en lång karriär som finansiell rådgivare grundade sitt eget bolag Fem Advice. Maria uppskattar friheten som egen företagare, men också gemenskapen inom SVP och att vara del av något större.