Philip Karlberg
Under det senaste decenniet har intresset för indexfonder fullständigt exploderat. Indexfonder kan till en låg avgift ge investeraren ett genomsnitt av vad marknaden avkastat. Men är det något du som investerare ska vara nöjd med? Och vilka blir konsekvenserna av att en allt mindre del av marknaden utgörs av aktiva förvaltare som jagar felprissättningar?
Sverige är ett land där fondsparande är något av en folksport. Trots att den första svenska fonden startade i slutet av 1950-talet var det inte förrän i skiftet mellan 1970- och 1980-talet som fondsparandet på riktigt kom i gång. Som VD på PK Bankens fondbolag var vår kollega Ulf Öster under denna tid mitt i händelsernas centrum. Varför har då fonder blivit så populärt i Sverige? Utöver att den svenska börsen varit den bäst[1] presterande fondkategorin senaste 30 åren har också fondsparandet under längre perioder också varit förmånligt beskattat. Fonderna som dominerande marknaden fram till 2010 var nästintill uteslutande aktivt förvaltade fonder.
Fenomenet indexfonder lanserades tidsmässigt nästan samtidigt som aktivt förvaltade fonder, men det dröjde till 2010-talet innan intresset fullkomligt exploderade. Indexfonder har bidragit till att sparare fått tillgång till en typ av fond som alltid ger genomsnittet. Och detta till en väldig låg avgift. Spararna kan sova gott om natten med vetskapen att deras hårt förvärvade pengar, till en väldigt låg kostnad, ska förränta sig som genomsnittet.
Indexfonder är en utmärkt sparform för många – främst för dem som söker en exponering utanför Sverige. Men för den lite mer aktiva spararen är aktivt förvaltade fonder något som kan ta avkastningen från genomsnittet till något bättre. Flödena visar dock att indexfonder totalt dominerar den svenska fondmarknaden. Enligt siffror från Fondbolagens förening har indexfonder sedan 2010 fram till 2023 dominerat nysparandet i aktiefonder, med ett sammanlagt nettoinflöde på 462 miljarder kronor, medan aktivt förvaltade fonder endast har attraherat 5 (!) miljarder kronor under samma period.
Är verkligen indexfonder så fantastiska att 99 procent av nettoflödet ska gå dit?
Men är verkligen indexfonder så fantastiska att 99 procent av nettoflödet ska gå dit? Hela grundidén om indexförvaltningens förträfflighet förutsätter att aktiv förvaltning samtidigt bidrar till att göra marknaden tillräckligt effektiv. Utan aktiva förvaltare som strävar efter att identifiera och dra nytta av felprissättningar på den ofta ineffektiva marknaden för att skapa överavkastning, skulle marknadens prissättning bli än mer volatil. Detta skulle i sin tur leda till sämre resultat även för passiva investerare. När når vi brytpunkten där inte tillräckligt många jagar alfa – utan i stället bara åker med på resan i indexfondernas kvartalsvisa omviktningar. Vid övergången från 2023 till 2024 nådde indexfonder för första gången över 50 procent av den totala globala fondförmögenheten [2].
Bakom knuten finns det alltid nya orosmoln på börshimmeln. Det kan vara ett amerikanskt presidentval, en konflikt i Mellanöstern eller kanske en ny pandemi. Kanske vill du vikta ned din aktievikt och köpa lite räntefonder? Eller justera exponeringen från småbolag till större och mer konjunkturstabila bolag? Men, handen på hjärtat – även om du tror dig veta vad du bör göra med din portfölj inför ett stundande presidentval, är det något du faktiskt gör?
Har du basen av din portfölj i en aktivt förvaltad fond som faktiskt (1) har mandat att agera och (2) vågar agera aktivt kan du vara trygg i att förvaltarna kommer att göra allt för att försöka navigera mellan börsens alla risker. Precis som indexfonder låter sparare sova gott om natten med tryggheten i att få en genomsnittlig avkastning, kan du som äger en aktivt förvaltad fond känna dig lugn med att förvaltaren gör sitt bästa för att justera sin exponering för att hantera potentiella nedgångar.
I takt med att indexfonders dominans över aktiemarknaden fortsätter att växa och det blir färre och färre aktörer som arbetar med aktiv förvaltning kommer det att finnas alltmer felprissättningar i marknaden att ta vara på.
Sensor Fonder förvaltar idag tre fonder där alla präglas av att ha breda mandat och en förvaltning som avviker från deras respektive index. Vid utbrottet av COVID gick vår blandfond, Sensor Sverige Select på en månad från 70 procent aktieexponering till 35 procent för att sedan vikta upp till 50 procent. Vi ändrade om fonden och köpte bolag vars verksamheter skulle klara av en verklighet med restriktioner och nya beteendemönster. Vi köpte telekom, hygienbolag, läkemedel och spelbolag. På detta vis hade inte en indexfond kunnat agera.
De senaste tio åren har fonden haft en genomsnittlig årsavkastning på 11,8 procent per år (efter avgifter) medan motsvarande avkastning för benchmark är cirka 6,8 procent. Målsättningen är att försöka anpassa aktievikten i fonden baserat vad vår uppfattning är om börsens utveckling framöver. Vi kan gå från att äga 0 procent aktier till 100 procent aktier. Vi kan både äga de absolut största bolagen på Stockholmsbörsen och de absolut minsta.
Vi är inte bara aktiva i vårt val av aktievikt och vilka bolag vi ska äga - utan också i vårt ägande. Vi deltar på stämmor och bedriver ett aktiv påverkansarbete för att försöka influera bolagen att agera för en bättre framtid, både för dem och samhället i stort. Indexfonder är däremot definitionen av dåliga ägare - de struntar i ifall styrelsen agerar för aktieägarnas bästa, om de anställda har goda arbetsförhållanden eller om bolagen ens har långsiktig överlevnadspotential.
I takt med att indexfonders dominans över aktiemarknaden fortsätter att växa och det blir färre och färre aktörer som arbetar med aktiv förvaltning kommer det att finnas alltmer felprissättningar i marknaden att ta vara på. Framtiden ser ljus ut för (riktig) aktiv förvaltning!
Denna artikel är skriven av Sensor Fonder som är en samarbetspartner till Svensk Värdepappersservice. Det som skrivs i denna artikel ska inte uppfattas som investeringsrådgivning. För rådgivning kring investeringar i finansiella instrument hänvisar vi till någon av våra anknutna rådgivare som kan bedöma lämpligheten i en viss investering utifrån dina individuella förutsättningar.
[1] Fondmarknadens utveckling 1979–2019 (Fondbolagens Förening)
[2] https://www.morningstar.com/columns/rekenthaler-report/index-funds-have-officially-won
Möt Jonas Ljung med en bakgrund både på investmentbank i London och rådgivarbolag i Stockholm. Idag driver han sitt eget bolag Kapitalinvest och njuter av friheten att kunna bestämma över sin tid och sina kundrelationer.
Under många år har FN och EU fokuserat på att vi ska leva vårt liv på den här planeten på ett sätt som gör att resurserna räcker för våra efterkommande generationer. Det finansiella systemet spelar en central roll när det kommer till allokering av resurser och finansiering av hållbara utvecklingsprojekt.
Bus eller godis? På aktiemarknaden är det både och som gäller när Halloween står för dörren. Halvåret efter Halloween brukar vara bättre än den andra halvan, och så ska det rimligtvis inte vara. Eller?